Så började det:

Lars och Doris Almströms inbjudan
till att bilda Grand Panthers (augusti 2011)

James Hansen skriver i sin bok Storms of My Grandchildren att han inte ville att hans barnbarn en dag skulle säga om honom: »Opa understood what was happening, but he didn’t make it clear«.

Vi är nog rätt många som delar denna hans ovilja och är beredda att göra en kraftfull insats för att försöka rädda våra barns och barnbarns framtid, som ju egentligen handlar om alla barns och barnbarns framtid. Och vi gör våra insatser på olika sätt. Här kommer ett förslag på ytterligare ett.

Doris och jag har en tid känt att det finns för lite känslor och för

mycket siffror inom  klimatrörelsen. Det är också för mycket

tillfälliga arrangemang och för lite kontinuitet.

Nu vill vi försöka ändra på detta genom att föra in känslor och

kontinuitet i en återkommande viljeyttring, utan att överanstränga

oss. Vi är ju lite gamla och skrala, men inte döa än.

Så vi föreslår helt enkelt att vi som har den stora lyckan och
ansvaret att ha fått barnbarn nu visar att vi mycket envist vill stoppa klimatförändringen för alla barns och barnbarns skull. Och för att få större genomslag bör vi göra det tillsammans.

Vårt förslag är att samla likasinnade i en strömning (ett nytt namn på det vi vill göra) som inträffar den sista onsdagen i varje månad mellan Rosenbad och riksdagshuset. Inte en demonstration, eller manifestation, kanske inte ens en aktion, utan en gräsrotsrörelse som saknar ledning, men delar en uppriktig oro (eller rent av ilska) över att alla barns och barnbarns framtid håller på att gå förlorad.

Vi har använt arbetsnamnet Grand Panthers för denna strömning, som gärna får vara liten tills den växer sig starkare.

                                             Deltagare i Grand Panthers rör sig (strömmar) alltså den

                                             sista onsdagen i varje månad under cirka två timmar                                                           gående (med eller utan rollatorer) mellan Rosenbad och                                                     riksdagshuset. I handen har de ett litet plakat som på ena                                                   sidan har ett A4-foto av något barn och på andra sidan                                                       texten »Stoppa klimatförändringen för alla barns och barnsbarns skull!« Om man gör plakatet tre-kantigt kan man lägga till ett valfritt konkretare krav, som till exempel »Lägg ner Vattenfalls kolkraftverk nu!«

Strömningen sker inte i stor grupp – det är ju inte en demonstration. Högst två och två vandrar vi i en gles ström fram och tillbaka... Men mitt i aktionen tar alla Grand Panthers en paus och fikar tilllsammans på ett närbeläget ställe och får en pratstund och hämtar krafter.

Eftersom vi vill ge oss själva och alla andra på rimligt avstånd från Stockholm tillfälle att    delta utan att göra denna dag så betungande att den blir avskräckande har vi tänkt oss att strömningen ska äga rum mellan klockan halv 3 och 5, med en fikapaus i mitten. Då hinner vi ta tåg både till och från Stockholm samma dag.
                                                     

Vad säger du? Skulle du vilja vara med och strömma och kanske i så fall sprida idén?
En fördel med konstruktionen är ju att det inte behöver bli någon stor uppslutning. Det är  snarare bra om vi startar i liten skala, med kanske 5–10 personer bara. Men under          mellanveckorna bör vi alla arbeta lite på att hitta var sin ytterligare deltagare. Grand Panthers är ju resursrika personer, som vill göra en insats för dem som vi älskar.

Strömningen bör nog undvika att vara konfrontativ. Inte stoppa trafiken (i onödan), inte ha någon ledare som håller tal, bara växa sakta men säkert, underifrån. Men inget hindrar att var och en har en liten text med sig att dela ut om någon som passerar vill veta vad detta är och varför vi gör det.

Hoppas att vi lyckats beskriva vad vi är ute efter och att du skulle vilja vara med!

Vänliga hälsningar

Lars och Doris